V.37

 Hej!😊

Eng:  Vi har skrivit The Monster pĂ„ engelskan, jag lĂ€rde mig att affisch Ă€r poster pĂ„ engelska. Vi har gjort en ny sak som heter show and tell. DĂ€r ska man vĂ€lja en bild pĂ„ nĂ„got och prata om det i en minut med varje person och man ska lyssna pĂ„ vad dem andra har att sĂ€ga om deras bild/sak. Jag tycker jag blivit bĂ€ttre pĂ„ att förstĂ„ och prata pĂ„ grund av det. 


Bild: PĂ„ bilden sĂ„ fick vi ta fotton med gammla kamror, Vi skulle ta bilder frĂ„n olika perspektiv, till exempel sĂ„ skulle vi ta bilder underifrĂ„n och överifrĂ„n. Vi tog  bilder som sĂ„g ut till exempel att nĂ„gon stod i en annans hand, man kan lura kamran eftersom den inte kan se djup men vĂ„ra ögon kan och dĂ„ kan man lura kamran. 


Det var allt för den hĂ€r veckan. Hej dĂ„!😊

Kommentarer

  1. Anonym11 september 2020 kl. 05:44

    SÄ fint du har förklarat hur ni jobbade med perspektiv pÄ bilden.
    Du skrev inte nÄgot om er presentation pÄ geografin? Jag tycker att ni gjorde ett jÀttefint jobb med den! BÄde med sÄngen och med den digitala presentationen.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

PopulÀra inlÀgg i den hÀr bloggen

V.6

 Hej! No: I no:n har vi gjort vĂ„ra presentationer om vĂ„ra planeter eller vĂ„r stjĂ€rna. DĂ„ fick jag lĂ€ra mig lite mer om planeterna. Venus: det tar 14 Ă„r att Ă„ka till venus frĂ„n jorden. Venus har mest vulkaner i solsystemet, den största Ă€r över 8 000 m hög. Ett dygn pĂ„ venus Ă€r mer Ă€n ett Ă„r. Venus omloppsbana pĂ„gĂ„r i 225 dagar. Mars: mars Ă€r den nĂ€st minsta planeten. Mars omloppsbana hĂ„ller pĂ„ i 687 dagar. Mars har inga kontinentalplattor. Uranus:  Uranus omloppsbana hĂ„ller pĂ„ i 84 Ă„r. Det tar 17 timmar för uranus att snurra runt sin egen axel. Uranus Ă€r en gasjĂ€tte vilket betyder att man inte kan stĂ„ pĂ„ den.  Vi har ocksĂ„ lĂ€rt oss lite om satelliter. En  satellit Ă€r nĂ„got som snurrar runt jorden, mĂ„nen eller andra planeter. MĂ„nen rĂ€knas ocksĂ„ som en satellit eftersom den snurrar runt jorden, men vi bygger Ă€ven dem. vi anvĂ€nder satelliter för att ta bilder pĂ„ rymden, med bilderna kan vi se ungefĂ€r vilket vĂ€der det ska bli. Satelliter anvĂ€nds Ă€ven till kommunikation, d...
LĂ€s mer

V.37

Eng Vi har lÀrt oss nya ord pÄ engelskan via gloser.eu orden jag blivit bÀttre pÄ Àr curtains, roof, draw, bloke, horible, swamp, belly button, first aid. Vi lekte en lek med dem orden och karin sa ett ord och dÄ skulle man springa fram och markera ordet. Ma Vi lÀrde oss ett trik med nians tabell om du har 6 gÄnger 9 sÄ kan man tÀnka siffran innan 6 som Àr 5 och sen vad som behövs frÄn fem till nio och dÄ fÄr man siffran 4 och det blir 54. No Hur man förstör en magnet antingen att utsÀter man den för sol, stötar eller hÄrda slag. tekniken s har vi lÀrt oss att skriva algoritmer för vi gör laborinter och dÄ ska man skriva hur mÄnga steg Ät ett hÄl den ska ta. Sv Vi har lÀrt oss om retorik- konsten att tala och memik ansiktsutryk och dÄ fick vi lappar och pÄ dem stog det ett slaks utryk vi skulle visa för varandra och dÄ skulle vi byta lappar. Slöjd Hur man trÀr symansiken betrÀ, anvÀnder strykjÀrnet bÀttre, och under tiden vi blir bÀtter pÄ det sÄ gör vi strÀspyramider me...
LĂ€s mer

V.10

 Hej!  Den hĂ€r veckan minns jag inte sĂ„ mycket jag lĂ€rt mig men ska försöka skriva ned sĂ„ mycket som möjligt.  Matte: Den hĂ€r veckan har vi börjat med sannolikhet och statistik. MĂ„nga hade glömt vad och hur man rĂ€knar median, medelvĂ€rde och typvĂ€rde. Vi gick igenom det igen och nu minns jag. Om man har nummerna 1 2 2 3 4 6 sĂ„ Ă€r typvĂ€rdet 2 eftersom det Ă€r flest tvĂ„or av alla nummer. NĂ€r man rĂ€knar medelvĂ€rde sĂ„ adderar man ihop allt och sen delar det pĂ„ hur mĂ„nga nummer man adderar. SĂ„ det blir 1+2+2+3+4+6 = 18, sen tar man 18/6=3 eftersom det var 6 nummer man addera ihop, och dĂ„ Ă€r medelvĂ€rdet 3. Medianen rĂ€knar man genom att om man har dem numrena 1 2 2 3 4 6 sĂ„ trycker man först ettan, sen sexan, och arbetar sig till mitten. Eftersom det Ă€r tvĂ„ tal som blir i mitten som Ă€r 2 och 3 i det hĂ€r fallet sĂ„ tar man det som ligger mitt emellan 2 och 3 som Ă€r 2,5.  No: I No:n skrev vi om tekniska system och dĂ„ skrev jag om "Vattenförsörningsstemet/avloppssystemet".  ...
LĂ€s mer